Din varukorg är tom! 
Vi får ofta frågor om vilken komradio man ska ha i kristider - t.ex. i händelse av krig, naturkatastrofer eller likninande . Det är väldigt smart att tänka på radiokommunikation i dessa sammanhang, eftersom det i en kris snabbt kan bli problem att kommunicera via internet och telefon. Om vi tänker oss att det "bara" blir ett större strömavbrott som pågår mer än ett dygn, så kommer det redan där bli problem med vardagskommunikationen. Förhoppningsvis fungerar kritisk samhällskommunikation tillfredställande fortfarande.
Behovet av kommunikation ser förstås olika ut vid olika scenarier, och från person till person. Men för att ge lite hjälp på vägen kommer här tre mycket förenklade exempel för behov och lösningar.
Tänker vi oss att man är en grupp som håller sig inom ett område på några kvadratkilometer så löser man radiokommunikationen relativt enkelt på licensfria frekvenser, och mellan bärbara komradioapparater (så kallade walkie talkies). Räckvidden beror mycket på terräng och bebyggelse. Kommunicerar man på licensfria frekvenser som t.ex. 69MHz eller 444MHz i mindre bebyggelse / relativt flack terräng, så kan man få en räckvidd uppåt 5km mellan två bärbara komradio. Väldigt förenklat kan man säga att 69MHz är bättre i skog, villaområden, osv medan 444MHz är bättre i tät bebyggelse med betong/glasbyggnader eller om terrängen utgörs av "naket" berg.
Du hittar komradio för 444MHz här (måste programmeras): https://fbradio.se/komradio-400-480mhz/
Du hittar komradio för 69MHz här (vissa är färdigprogrammerade): https://fbradio.se/komradio-69mhz/
Tänker vi oss att du vill hålla kontakten med en person eller grupp/familj som bor en bit bort, så räcker oftast inte bärbara komradios. Detta har dels med sändareffekt att göra - men det allra viktigaste är antennhöjd. Jorden är som bekant rund, och radiosignalerna på de licensfria frekvenserna når normalt sett bara till horisonten. Man kan tänka på radiosignalen som ljus (ljus är också en slags radiovågor). Står man högt och fritt så kan man lätt se en lampa väldigt långt bort, men står det ett berg ivägen, eller lampan är under horisonten, så är det väldigt svårt att se den. Har man en otroligt stark lampa, så kan man se ljuset längre - eftersom ljuset då reflekteras lättare (översatt till radiokommunikation så kan en signal med hög sändareffekt nå längre eftersom signalen kan reflekteras på vägen).
Så för att kunna kommunicera mellan två hus, så behöver man ha någorlunda fri sikt emellan (beroende på frekvens så tar sig signalen dock fram bättre än t.ex. synligt ljus). Ligger ena huset väldigt högt, så kommer du ha en lång räckvidd. Finns det ett berg eller kulle emellan så kommer du få en kortare räckvidd.
I genomsnittlig terräng och bebyggelse är det oftast relativt enkelt att ha stabil kommunikation mellan två basstationer (hus) på c:a 3 mils avstånd.
Tänker vi oss att du behöver ha kontakt över ett större område - kanske en annan del av landet - eller om det är väldigt kuperad terräng - så blir det genast svårare. Kommersiella användare löser denna utmaning genom en så kallad relästation (kallas också repeater) - alltså en basstation som tar emot och återutsänder signalen. Sådana relästationer får inte användas på licensfria frekvenser. Företag och organisationer söker tillstånd hos Post och Telestyrelsen och betalar sedan en årlig avgift.
Radioamatörer har ofta tillgång till relästationer, och det finns sammankopplade nätverk som täcker stora delar av Sverige.
Beroende på hur högt relästationen sitter, så kan man få räckvidder uppåt 100km. Genom att länka samman flera relästationer kan man få täckning över i princip hela landet.
Ur ett prepper-perspektiv måste vi här tänka på att även denna lösning kan bli känslig. Det gäller att relästationen har strömförsörjning och är skyddad för sabotage. I fallet med sammanlänkade relästationer måste vi tänka på vilket typ av nätverk som används, "vanligt" internet är en billig lösning till vardags men kommer antagligen inte fungera stabilt vid en krissituation. Denna typ av infrastruktur är också dyr, och inte heller ekonomiskt realistisk för en genomsnittlig privatperson (RAKEL, som används av blåljusmyndigheter mfl i Sverige sägs ha kostat drygt 7 miljarder SEK att bygga upp).
En mer "idiotsäker" lösning är kortvågskommunikation. Med relativt enkla medel kan du här täcka in stora delar av Sverige - och för den delen resten av världen. Räckvidden / täckningsområdet beror främst på antenn och frekvens/ tid på dygnet. När vi talar om kommunikation på kortvåg behöver vi inte ta lika stor hänsyn till terräng och fri sikt. Detta eftersom man kan låta signalen "studsa" i atmosfären. Dagtid, med en trådantenn hängande några meter över marken, och en frekvens runt 3,5MHz så kan man skjuta sin signal rakt uppåt, där signalen studsar c:a 50km upp i atmosfären och kommer ned, spridd med en radie på åtminstone c:a 300km (men ofta mer). Detta gör att signalen är ungefär lika stark 5km som 300km bort.
Det finns inga licensfria frekvenser som kan användas till detta. En privatperson kan ta amatörradiocertifikat (är man det minsta intresserad av elektronik och radio så rekommenderar FB Radio starkt att bli radioamatör. En mycket lärorik och fin hobby!). Företag och organisationer kan undersöka möjligheten att få tillstånd från Post och Telestyrelsen för sändning på kortvåg. Läs mer hos föreningen Sveriges Sändare Amatörer!
Utrustning som kan användas är en kortvågstranceiver, se https://fbradio.se/amatorradio/kortvag tillsammans med en antennavstämningsenhet, t.ex. mAT-40 på vilken man kopplar på en tråd (20 meter elkabel, typ FK eller FQ funkar fint!). Sedan behöver man en strömkälla - t.ex. bilbatteri.
Slutligen ska det sägas att man kan få viktig information bara genom att lyssna. I sin enklaste form innebär det att ta del av nyheter och viktig information från Sveriges Radio P4. Då kan en så kallad vevradio komma väl tillhands.
Kanske kan du också snappa upp viktig information genom att lyssna på annan radiokommunikation med hjälp av en självsökande mottagare, en så kallad scanner. Skulle situationen vara riktigt illa, så kanske inte ens Sveriges Radio fungerar. Vill man då höra nyhetsrapportering från andra länder (BBC och liknande) så kan en så kallad världsradiomottagare vara guld värd.